Kommentar från Sveriges kulturinkubatorer CreARTive
Fredagen 6 augusti 2022 överlämnade utredningen Kreativa Sverige ett betänkande kring situationen och framtiden för kulturella och kreativa näringar i Sverige. Utredningen väljer att lägga fram hela 63 förslag, och snarare än att presentera en regelrätt strategi vill utredningen enligt egen utsago beskriva ett ramverk. Några huvuddrag lyser dock igenom: vikten av insatser på gräsrotsnivå, platsens betydelse, och värdet av företagsinkubatorer specialiserade på kulturella och kreativa näringar, dem vi i dagligt tal benämner kulturinkubatorer.
Utredningen identifierar ett stort behov av riktad specialrådgivning till kulturella och kreativa företag, där just kulturinkubatorerna är en essentiell faktor, och belyser hur deras kunskap skulle kunna spridas bredare bland såväl andra företagsfrämjare som myndigheter och utbildningar. På grund av bristande resurser har kulturinkubatorerna idag endast möjlighet att hjälpa en liten del av de 130 000 företagen inom KKN, betydande insatser skulle behöva ske för att i högre grad kunna utnyttja deras potential.
Kulturinkubatorer arbetar regelmässigt i spannet mellan vag idé och etablerat aktiebolag, men genom att förstärka den mycket tidiga rådgivningen skulle hela fältet utvecklas. För att använda den kulturella och kreativa sektorns potential behövs ett fokus inte enbart på skalbara startups utan också utvecklings- och affärsstöd för etablerade organisationer inom sektorn. Med andra ord behöver vi titta på hela värdekedjan för att skapa en framåtriktad nationell plattform för hållbar utveckling för KKN, som även bjuder in näringsliv och civilsamhälle till gränsöverskridande samarbeten och utveckling.
Ett annat kulturinkubatorers forte är kollegialt lärande; att uppmuntra en kultur där företagare lär och hjälper varandra. Utredningen pekade i presentationen särskilt på KKN-företagarnas socialt utsatta situation, givet gig-ekonomi och stormaskiga hål i det sociala skyddsnätet. Många av dem har näsan strax ovanför vattenytan, inte minst på grund av pandemin, men ändå vill 80% växa Här blir stödjande sammanhang i community-grupper och samlokaliserade resurser särskilt viktiga.
Utredaren slår också ett slag för platsutveckling; hur företagsklimatet är beroende av den lokala kulturen, och hur företagsfrämjande aktörer är betydelsefulla för platsen, något som uppmärksammats även av andra i sommar (tex Köping 2022). Genom sin gräsrotsbaserade verksamhet kan kulturinkubatorerna göra en stor skillnad i lokalsamhället – vare sig det finns i en småstad, på landsbygden eller i en storstadsförort – och öppna såväl invånarnas som omvärldens ögon för vilka möjligheter som står till buds.
Den kulturella och kreativa sektorn är också delvis en sektor som bygger på tillgång till exempelvis verkstäder, studios, scener, makerspaces och utställningsytor: inte enbart kontor. När områden med låg hyra och f.d. industrier omvandlas och gentrifieras trycks just den kreativa kraften som skapade attraktionen bort därifrån. Att kunna erbjuda och samverka kring lokaler, skapa residens och erbjuda verkstads- och teknikplatser är därför en viktig men osynlig del av sektorn, och att knyta utvecklingsresurser till dessa platser vore särskilt effektivt för att utnyttja deras potential.
Till sist lyfter utredningen ett begrepp som blivit det nya svarta de senaste åren: cross innovation – att använda konstnärliga metoder och verktyg inom andra områden än kulturen. Såväl KKN-fältet som samhället i stort lider av ett nedärvt stuprörstänk; genom att korsa branscher med varandra kan gamla problem finna nya lösningar, och oanade innovationer upptäckas och blomstra. Av en historisk slump har just kulturinkubatorerna i norra Europa kommit att bli världsledande inom cross innovation, och där skulle en riktad satsning kunna bli en game changer. Genom att aktivt kurera korsande fält och aktörer och arbeta aktivt med digitalisering kan vi bibehålla och öka detta fält, men någon måste ges resurser att ta de första stegen.
Kulturrådets första ordförande Paul Lindblom sade en gång: ”Kultur ska inte vara grädden på moset, utan jästen i degen. Problemet är bara att jäst är alldeles för billigt.” På samma sätt kan vi se företagare inom kulturella och kreativa näringar som en surdegskultur: vi finns överallt, men vi syns inte. Enligt utredningen är KKN-företagarna runt 190 000 personer över hela landet, oftast bara en person i varje företag, som passionerat driver sin idé vidare. Men under goda förhållanden och med rätt näring kan en surdegskultur växa och utvecklas – gärna med ett tillskott av jäst – och skapa möjligheter att anställa en, två eller kanske ännu fler i varje företag.
Som experter inom inkubation av kulturella och kreativa näringar ser Sveriges kulturinkubatorer CreARTive med tillförsikt fram emot att ta del av de satsningar som bör följa i kölvattnet på den svenska satsningen för, med, och av näringen och dess samlade aktörsskara.
CreARTive Sweden är en intresseorganisation för Sveriges inkubatorer för konst och kreativa näringar. Syftet är att skapa bästa möjliga förutsättningar för konstnärer och kreatörer att bygga och utveckla sina verksamheter. CreARTive Swedens medlemmar är: Brewhouse Inkubator, eXpression Umeå, Go Business, High Coast Creative, SITE, East Sweden Game, Katapult Subtopia, HUB063, Netport, Transit, Xplot, Smart Coop, stpln:lab.